Flamförkläde på gång

Av Lina:

Nu har jag satt igång med mitt flamförkläde. Äntligen.

Jag började med att kolla material och tog det tunnaste vi hade på jobbet till varpen.

Här förskedas 1208 trådar i redkammen.

Och här är väven precis pådragen.

Någonstans här så fick jag för mig att växtfärga det gula inslagsgarnet med gullök. Tycker det åldras snyggt och det gula garnet som vi hade i gömmorna var alldeles för ljust.

Det här är de förkläden jag gillar allra bäst. Pangfärger och tydliga mönster.

Men otroligt tunna och tätvävda. Man se knapt inslaget alls. Såhär tunna vävgarner verkar dock inte gå att få tag på längre så mitt kommer bli grövre.

Skedning,....

I går färgade jag mitt omknutna garn med indigo. Körde ett extra mörkt bad och doppade härvorna tre ggr för att få det ännu mörkare. Jag vill att mina pilar ska vara tydliga.

I väntan på att det skulle härda och sköljas igenom samt torka igen så tog jag fram min första färgade experiment härva som  blivit lite fel och testvävde med den. 

Tada!

Väven blir inte alls så tät som jag vill ha den. Varpen hade blivit bättre om den varit lite tunnare, men tunnare fanns ju inte. Jag tycker att varpen syns alldeles för mycket. Förklädet kommer att bli alldeles ljust...inte alls vad jag vill ha. Men det får duga tänker jag.

 Och oj vad svårt det är att forma pilarna! Nu vävde jag iof med ett garn som var dåligt och ojämnt omknutet men ändå...

Och så här blev det indigofärgade inslaget. Jätte mörkt och bra!

Förhoppningsvis blir det lättare att göra ok pilar med det som är mer noggrant färgat.

Och oj oj oj vad sugen jag blev på att även väva ett helt blått förkläde som förr bars dagen efter begravning.. Men när skulle jag använda det?

Och jag borde väl nöja mig med att väva ett förkläde i taget...