Vilka är vi?

Av Lina

Det här är jag i min Stora Kopparbergs dräkt. ( Falun i Dalarna)

Jag heter Lina och har burit dräkt så länge jag kan minnas. Mest på midsommar men även vid begravningar, bröllop, skolavslutningar och diverse andra högtider. Det är så många gör i Dalarna och jag aldrig tyckt att det är särskilt konstigt. Även om jag flyttat runt en hel del så är Falun det ställe där jag är uppvuxen och det ställe jag ser mest som mitt hemma.

Jag 2018

Jag , storasyster och mamma 1982.

Jag har alltid varit textilt intresserad och min farmor lärde mig att brodera och stoppa sockor. Det var även hon och hennes tvillingsyster som sydde alla de dräkter vi hade i familjen när jag växte upp.

Efter gymnasiet tog min egna textila resa fart . Jag blev mer och mer intresserad av den textila världen, främst genom folkdräkter från världens alla hörn , broderier, färger , tekniker och återskapande blev mer och mer min grej, men jag kände mig inte hemma på någon av mina utbildningar. Men efter  vävning, mode, design och sömnadsstudier i Danmark så kom jag tillbaka till Dalarna och gick två år på sömnadslinjen på Sätergläntan, institutet för slöjd och  hantverk i Insjön utanför Leksand. Inriktningen på sömnadslinjen var modern sömnad blandat med lika delar folkdräktssömnad och andra äldre textila tekniker och jag trivdes som fisken i vattnet. Det var handsömnad och historiska kläder jag skulle hålla på med!

Uppe på Sätergläntan träffade jag också en trevlig smed som kom ifrån Blekinge och så hamnade jag här nere i södern och nu 14 år senare bor jag fortfarande kvar. Efter att ett tag ha drivit eget företag som sömmerska så sadlade jag om och arbetar numera som textillärare på en av folkhögskolorna här i Blekinge. Mitt textila skapande har genom året gått igenom alla möjliga faser från 40-tals klänningar till historiska växtfärgade vikingakläder och jag har byggt en liten atelje ute på gården som jag kan kila ut till när andan faller på. Som ensamstående med tre barn , särbo i Skåne samt katt och heltidstjänst så finns det inte riktigt så mycket tid till skapande som jag skulle vilja, men det brinnande intresset svalnar ju inte för det.

/Lina